Lokothwayo berättar med Snoti som tolk: Man kan se mitt hem därborta. Där är min familj, fru och två barn. Förra månaden var jag hemma och hälsade på dem. Jag ska gå dit igen i slutet av den här månaden, när jag fått min lön.

Jag arbetar med majs- och grönsaksodlingarna.

 Han har flera mil att gå och det tar en dag att komma hem. Har han tur får han skjuts på flaket till någon bakkie. Jag säger att jag knappt vet någonting om Swaziland, förutom att kungen figurerat lite grand i internationella media. Lokothwayos förtroende för kungen är inte stort. 

 Enda gången man hör talas om kungen är när han ska välja sig en ny fru och har stora, överdådiga fester med massor av unga flickor.

 Anna-Karin brukade säga att vita som bor i Swaziland är mindre buttra och sammanbitna än vita sydafrikaner. En vit som ler i Pongola kommer troligen från Swaziland, enligt henne. 

 Snoti säger att Swaziland är ett litet land, till och med mindre än Sverige. Men Sverige gillar han, för där finns mycket utbildning.  Han kan nästan räkna till tio på svenska och kommer ihåg en del fraser som Anna-Karin lärt honom. Varsågod, middagen är serverad, hur mycket kostar, vill du följa med.